Det finns på museet finns en uppsjö av vågar. Här finns barnmorskevågar, köksvågar,
affärsvågar, apoteksvågar, godsvågar, personvågar, guldvågar och vattenhaltsvågar. För att inte tala om alla tänkbara krönta vikter och mått. Medan blicken vandrar väcks många tankar. Det sägs att vi lever i mätandets tidevarv, men vad garanterar att måtten på allt vi mäter verkligen stämmer?

- Jaa du ... Kan en lita på de moderna vågarna, svarar Tore?

Han plockar fram en vattenhaltsvåg för att visa på vilken god precision en mekanisk våg kunde ha förr. Den här kan väga mycket små vikter. På ena sidan sitter den svarvade motvikten i mässing som ska balanseras mot det som vägs i andra änden. En handlare som gjorde affärer med säd behövde en vattenhaltsvåg, förklarar Tore.

- Du lägger några sädeskorn här, vrider på motvikten längs en skala och läser av när det blivit balans. Kornens vikt jämförs därefter med en likare (vikt som är fastställd för torra korn). En mjölnare vill ha torr säd annars möglar den. Och en handlare vill knappast betala för vatten.

Exakthet och garanti är två nyckelbegrepp i Tore Johanssons värld av mått. Han kan plocka fram skäppor, kannor, stop och skålpund. Det finns kopparmått och det finns plåtmått. Alla är kontrollerade och krönta med kronans märke, årtal och signatur. På Vårgårda nostalgimuseum kan man i samlingen följa den historiska utvecklingen från fastställandet av riksmått och likar för skålpund fram till decimalsystemet och övergången till kilo och meter.

Tore Johansson, Vårgårda Nostalgimuseum

Mått och vikter var alltså ”gillat med kronans märke” som garanti mot fel och fusk. På museet finns ett riktigt gammalt träbesman från andra halvan av 1600-talet som är krönt av självaste Jörgen Low, statens första krönare. Tore håller också upp en måttstock av järn som exempel på hur fusk bekämpades. Var sitter märket på den? På änden så klart! Ingen skulle kunna skava bort en bit för att göra måttet kortare – och därmed vinsten större.

Kröningen var således ett skydd för konsumenterna. Som kund kunde du också själv se att det gick rätt till.

- Du mötte handlaren på den tiden. Han stod bakom disken och du kunde se när han vägde upp ett kilo havregryn. I dag är det ingen som bryr sig längre. Nä, ingen bryr sig!

Hur menar du då?

- Du köper en påse havregryn och litar på det som står på paketet – 1 kilo – men det är ju ingen garanti.

Tore Johansson, grundare avmuseiföreningen Pyndaren som driver Vårgårda Nostalgimuseum.