Dalsjöfors. Tack vare en felberäkning
vallgatan4.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpgTollered klockan.jpgK_2014_0074-3.jpgL_2012_0128_1200.jpgToltorps dalen.jpgbild 0846.jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgSjötorpsvarvLidan.jpgIMG_1272.JPGtaxi2.jpgSkolhuset 3.jpgeccoverken (2).jpg2961_1586.jpgEpidemisjukhuset.jpgPer-Toresgarden.jpgklövskär-trappa.jpgPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpg20210906_120526.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgSaabar under tillverkning.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg2340, 3 beskuren.jpgprojektbild-kinnekullebanan-2.pngekeberg.jpgTB-013-001.jpgMunthers båtbyggeri 2006Raset vid Göta Cellulosa ABParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgSurte glasbruksmuseumFristad.jpgboras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpg60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgfallbild.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgkilsund c 1900, 2.jpgDSC01336 kopiera.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,IMG_0266.JPGsockerbagaren.jpgmor anna lägre basetool.jpgKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpg

Dalsjöfors. Tack vare en felberäkning

Dalsjöfors fabriker

Hösten 1896 gjorde bröderna Henning och Martin Wenander och deras kompanjon Herman Jansson verklighet av en företagsidé. Vid Dalsjön köpte de Skensta kvarnar med tillhörande fors. Ett år senare stod en fabriksbyggnad klar. På ett 30-tal vävstolar kunde tillverkningen av linnevävnader börja. Dalsjöfors Väfveriaktiebolag hade grundats.

1897 fanns inte mycket i Dalsjöfors. Förutom två kvarnar och mjölnarens hus fanns bara några gårdar i den kringliggande trakten. Riktig landsväg, post och annat som kunde underlätta för att starta fabrik saknades. Att just den här platsen blev de unga entreprenörernas val berodde på att de ville driva vävstolarna med hjälp av Sågebäckens vattenkraft. En turbin installerades. Tyvärr gick det inte så bra som det var tänkt. Efter bara några månader var det tydligt att vattentillgången inte räckte för att driva alla maskiner. Inför satsningen på att bygga väveri hade en ingenjör tagits in som konsult för att räkna på vilka behov som skulle täckas och vilken effekt som skulle krävas av turbinen. Alla gör misstag ibland. Så även ingenjören. I kalkylerna hade han fått en nolla fel. Hela anläggningen var uppbyggd utifrån en felberäkning. Tur att teknikutvecklingen gick snabbt framåt och att entreprenörerna inte ville ge upp så lätt. Problemet löstes genom att en ångmaskin installerades. Äntligen blev det full fart på skyttlarna. 

Dalsjöfors fabriker

Arbetskraft

Det räcker inte med entreprenörsanda, några vävstolar och en fungerande kraftkälla för att få en textilindustri att fungera. Det krävs också arbetskraft. Även om det kanske inte fanns jättemycket i Dalsjöfors då linneväveriet startade fanns det gott om människor med just rätt kompetens. Kvinnor med hantverket i fingrarna.

 Precis som i resten av Sjuhäradsbygden hade människor drygat ut sina inkomster genom att tillverka och sälja olika typer av hantverk. Vävning var ett av de vanligaste. Det fanns dessutom ett upparbetat system som gjorde tillverkningen och handeln med tygerna framgångsrik. Väverskorna arbetade nämligen åt förläggare. Förläggarna var handelsmän som såg till att väverskorna fick tråd att väva av och stadiga beställningar på färdigt tyg som de fick betalt för. Förläggarna kunde sedan sälja produkterna vidare och tjäna rejält på mellanskillnaden. Väverskor fanns det gott om kring Dalsjöfors. Att flytta verksamheten från hemmen till mekaniska vävstolar i fabrik var inte så stort.