Porter - ett flytande kulturarv
taxi2.jpgToltorps dalen.jpg2961_1586.jpgEpidemisjukhuset.jpgPer-Toresgarden.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpgL_2012_0128_1200.jpgK_2014_0074-3.jpgTollered klockan.jpgSkolhuset 3.jpgeccoverken (2).jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgbild 0846.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg2340, 3 beskuren.jpg2022_10_31_09_07_53_Jonas_Alströmer_YouTube_och_2_sidor_till_Arbete_Microsoft_Edge.pngfrackklänning beskuren.jpg01_villasolfrid.jpgKarin.jpgfonograf.pngberättarbänk.pngLuckeys.JPGinvigningen.jpgIMG_0091.jpgGhmB_16216.jpgprojektbild-kinnekullebanan-2.png20210906_120526.jpgSaabar under tillverkning.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgklövskär-trappa.jpgPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpgTore Johansson.JPGIMG_1272.JPGTB-013-001.jpgParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpgRaset vid Göta Cellulosa ABMunthers båtbyggeri 2006Surte glasbruksmuseumboras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgFristad.jpgmor anna lägre basetool.jpgKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgDSC01336 kopiera.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,ekeberg.jpgvallgatan4.jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgkilsund c 1900, 2.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgfallbild.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpgsockerbagaren.jpgIMG_0266.JPG60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgSjötorpsvarvLidan.jpg

Porter- ett flytande kulturarv

Klippans kulturreservat

En händelserik plats!

Här - vid Klippan i Göteborg - har verkligen mycket hänt, alltifrån blodiga bataljer runt Älvsborgs slott till sjömän som rumlat iland från Ostindiefararna och säckbärare som slitit med saltsäckar. Sillsaltare, glasblåsare, grytgjutare, tulltjänstemän och landshövdingar har vistats här…och detta var bara början av historian.

Klippans kulturreservat

Hit kom Abraham Robert Lorent

i början av 1800-talet. Han hade en bra idé - att anlägga ett sockerbruk. Härute vid Klippan fanns lediga tomter efter glasbruket att hyra och vattnet var djupt så fartyg kunde komma in med sina laster av sockerrör. Några år senare, 1813 fick Lorent ytterligare en bra idé - att starta ett porterbryggeri. Detta blev starten på en av Göteborgstraktens stora industrier under 1800-talet och in i 1900-talet.

Starten sammanföll med slutet av det som brukar kallas ”Den briljanta tiden” i Göteborg när stadens handelsfirmor levde gott på att många länder satts i blockad under Napoleonkrigen. Då det blev fred nere i Europa blev läget svårt i Göteborg och många firmor fick problem med ekonomin. Bruken vid Klippan likaså, men delägare och ansvariga kämpade på och satte in sina privata förmögenheter i firman.

1820 kom Carl XIV Johan på besök i Göteborgsområdet och skulle naturligtvis besöka de framstående industrierna vid Klippan.

Klippans kulturreservat

Lunch i öltunna

Mötet mellan kungen och bryggare Lorent verkar ha förlöpt väl, kanske både på grund av att värden behärskade franska språket och att han valt ett ovanligt ställe att bjuda på mat i, ett enormt porterfat!

På väggarna i det stora porterfatet som står kvar i området, finns målningar som avbildar kungen och hans värd. Tunnan kom ju aldrig att användas för att lagra porter i efter detta kungliga besök, utan blev ett slags lusthus.

Portern, med anor från England och hamnarbetarna i London ansågs vara både stark och stärkande men bryggeriets finanser var fortsatt svaga. 1833 dog Abraham Lorent och så småningom kom hans företag att säljas på konkursauktion.

Klippans kulturreservat
Klippans kulturreservat

Carnegie Porter - och socker

Här kom 1836 den unge David Carnegie in i bilden, 23 år och från en förmögen skotsk släkt som etablerat sig i Göteborg.

Förbättrade metoder vid tillverkningsprocesser gjorde att man kunde använda billigare råvaror, socker från Cuba i stället för ifrån Java. Sverige tillämpade importförbud på raffinerat socker, detta gynnade ju Carnegie liksom det förbud mot införsel av utländsk porter till Sverige som börjat gälla samma år Lorent börjat sälja sitt öl, 1817.

Under Carnegies tid kom industrin att utvecklas och ett litet brukssamhälle att uppföras runtom. 

 I Klippan fanns bostäder för arbetare, badhus, skola, hushållsskola, kyrka och även sjukstuga. Att arbeta för en industri som fungerade året runt gav en stabil inkomst, något som inte sjömän och varvsarbetare hade. Man tillämpade även sjuklön.

Tidvis var det portern som var mest lönsam, ibland var det sockret. Så småningom separerades de och sockerbruket blev en del av Svenska Sockerfabriksaktiebolaget (SSA) 1907.

(När man gick över till att använda skånska sockerbetor som råvara i stället för importerade sockerrör var det ju logiskt att sockerindustrin så småningom flyttade söderut, 1957.)

Porterbryggeriet AB D. Carnegie&Co blev en egen rörelse och övriga intressen som glasbruk och fastigheter ingick i Fastighets AB D Carnegie&Co. Tre bolag bildades av ett.

Klippans kulturreservat

Porter på recept

Portertillverkningen fick en hård smäll 1917 då ransonering av malt infördes. Samma år infördes Brattsystemet i Sverige för att stävja missbruket av alkohol. Alla maltdrycker över 3,6 fick endast säljas mot motbok på Systembolaget. Starkporter kom dock att säljas på apoteken. Detta har gett oss några fantasifulla recept.

Klippans kulturreservat

1900-talet och ägarbyten

Carnegie bryggde också en svagare variant för vanliga butiker och Carnegiebryggeriet såldes till Vin&Spritcentralen 1920. Porterkonsumtionen sjönk kraftigt, och bryggeriet såldes till Pripp&Lyckholm 1938. 1975 lades bryggeriet i Klippan ned, men Carnegie porter har överlevt både flyttar och ägarbyten och bryggs alltjämt.

Klippans kulturreservat

Varför skall man besöka Klippan?

Hela området är kulturreservat och de byggda miljöerna speglar 1700-talet med det Ostindiska kompaniets byggnader och 1800-talets industrier med socker- och porterindustrins stora anläggningar. Kyrkan, skolan och en hel del bostadsbebyggelse ligger kvar och vittnar om den brittiska traditionen med brukssamhällen.

 Det gamla ostindiska sjömagasinet är restaurang och flera caféer och barer finns i området. Hotellet som flyttat in i det gamla bryggeriet värnar om Klippans historia och i det gamla porterkaret som står nära älven kan man ta del av porterns historia vid porterprovningar. Tullens paviljong finns bevarad och ingår i restaurang Sjömagasinet.

 Slottsruinen kan besökas uppe på berget. Tyvärr med en hel del graffitti och skadegörelse.

 Att bara sätta sig ute på bryggan, titta på båtar och filosofera över tidens gång är gott nog. Till Klippan kommer du enkelt med kollektivtrafik: färja, buss eller spårvagn. För att toppa besöket kan du medföra en stärkande hamnarbetarlunch enligt engelsk tradition: En flaska porter och en handfull ostron!