Scan Andelsslakteriet i Skara
ekeberg.jpgbild 0846.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpgTollered klockan.jpgK_2014_0074-3.jpgL_2012_0128_1200.jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgeccoverken (2).jpgvallgatan4.jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgSjötorpsvarvLidan.jpgIMG_1272.JPGtaxi2.jpgSkolhuset 3.jpgToltorps dalen.jpg2961_1586.jpgEpidemisjukhuset.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgklövskär-trappa.jpgPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpgSaabar under tillverkning.jpg2340, 3 beskuren.jpgPer-Toresgarden.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg20210906_120526.jpgTB-013-001.jpgMunthers båtbyggeri 2006Raset vid Göta Cellulosa ABParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgSurte glasbruksmuseumFristad.jpgboras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpg60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgfallbild.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgkilsund c 1900, 2.jpgDSC01336 kopiera.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,IMG_0266.JPGsockerbagaren.jpgmor anna lägre basetool.jpgKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpg

Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet

I slutet av 1800-talet utarbetade hushållningssällskapen i Skaraborg och Södra Älvsborg ett förslag till svinslakteri i Herrljunga och 1889 anslogs från Skaraborg 5 000 kronor till det nystartade slakteribolaget. De ägde sedan aktier i slakteriet fram till 1917.

Exporten av slaktdjur till England och Tyskland var en viktig marknad för lantbruket i Västsverige. Detta skedde med skeppslaster av levande djur. Det var stora problem med karantänbestämmelser och det var därför ett stort framsteg när Göteborgs offentliga slakthus startade 1906. Skaraborgs läns Hushållningssällskap hade planer på att i egen regi uppföra anläggningen men det byggdes av Göteborgs stad. 

Uppköpen av djur sköttes av byslaktare som reste runt och slaktade på gårdar och mindre slakterier och försåg orten med kött och charkuterier. Det fanns också kreaturshandlare som köpte upp djur på gårdarna eller på auktioner dit bönderna körde sina slaktdjur och sedan sålde dem vidare till de större slakterierna. 

Bönder kunde inte påverka priserna som ofta var usla beroende på flera mellanhänder och bristande samordning av tillgång och efterfrågan på marknaden. Här började planerna på bondeägda slakterier att ta form och 1899 bildades Sveriges första andelsslakteri, Halmstads Slakteriförening, efter danskt mönster. 
I Herrljunga bildades 11 januari 1916 Västergötlands Andelsslakteriförening i avsikt att "till synnerligen moderat pris övertaga det i full gång varande exportslakteriet i Herrljunga." Man ville då ha med bönderna i Skaraobrg då man menade att Herrljunga var mycket lämpligt med tankte på närheten till Göteborg och exportmarknaden. 

Den danska ingenjörsbyrån Niels Vang i Köpenhamn ritade Skara Andelsslakteris första slakterianläggingen. Enligt stadsplanen från 1909 västre om Oxbacken hade mark till fabriksområdet avsatts. Platsen låg nära de områden som reserverats som uppställningsplats för kreatur. 

I Skaraborg arbetade dock krafter på en förening inom länet. Den 6 april 1916 hölls konstituerande möte för ett eventuellt bildande av Skaraborgs läns andelssvinslakteriförening. Efter en lång debatt och omröstning beslöt mötet att Skara skulle bli orten för det nya slakteriet. 

Den låga fabriksbyggnaden uppfördes i huvudsak i mörkt tegel, där panncentralens tegelskorsten och transformatortornet utmärkte sig genom sin resning.

Under byggtiden i Skara ordnades tillfälliga lösningar av slakten bland annat i Vara. Slakteriet i Skara byggdes under första världskriget och trots kristidsförhållandena stod det färdigt i sådant skick att man då kunde påstå att det var ett av landets modernaste.