Klövskärbilder

Sammanfattning

Sammantaget har intresset för fyrar och deras vägledande ljus utövat en stark dragningskraft. Intresset kan inte minst ses av att ett flertal ideella föreningar, liksom enskilda personer, engagerat sig för att skydda och bevara fyrarna. Genom tingen, människorna och berättelserna från Klövskär får vi unika inblickar i ett maritimt vardagsliv som har drag av en jägar-, samlar- och fiskarkultur.

I Sotens kustbygder har livet ständigt fått anpassats till ett föränderligt hav. Klövskär låg en gång i tiden i händelsernas centrum. Här drog den internationella handeln, passagerarbåtar och lokala fiskebåtar förbi. Djurlivet var rikare än idag trots fågelskyddet. De sista åren som Klövskär var i bruk häckade lunnefågeln fortfarande på grannön Soteskär. Landskapet förändrades genom fyrarnas materiella etablering. Öar och skär koloniserades och ljuskäglorna svepte över farvattnen.

När Klövskärs siste fyrvaktare Bertil Eriksson släckte fyrljuset klockan 5.51 den 30 mars 1936 var en epok förbi, men kanske ändå inte riktigt. Det utsatta skärets historia lever vidare genom berättelserna och de materiella spåren.

En fråga återstår innan vi lämnar Klövskär: Fanns det något lås till ytterdörren? Om så är fallet finns det troligtvis en notering om detta i Kungl. Lotsstyrelsens omfattande och detaljrika arkiv.