Berättelsen om Anna Lokrantz lekstuga

Den förbjudna stugan

"När jag var liten hade jag en vän vars mamma arbetade som kokerska på en av de stora gårdarna på Kinnekulle. Mor och dotter bodde i en av flyglarna, och jag var ofta på besök i deras hem.

I den stora trädgården fanns en lekstuga som man inte fick gå till. Just för att det var förbjuden mark, fick denna lekstuga ett sorts magiskt skimmer kring sig.

En dag smög vi oss dit, min vän och jag. Min egen lekstuga hemma var en liten röd stuga. Den här lekstugan var i en helt annan klass, den hade veranda med utskurna hjärtan, småspröjsade fönster och egen flaggstång.

Medan vi smög runt den lilla byggnaden, tänkte jag hela tiden på vad min vän hade sagt:

- Det finns en stor svart hund som ibland går lös i trädgården.

 Men ingen hund kom. Och vi kom inte in i lekstugan.

När jag i vuxen ålder har besökt samma trädgård, så har perspektivet ändrats, såsom det ofta gör när man blir stor. Nu ser stugan inte så märkvärdig ut, och den ligger verkligen inte dold långt inne i någon trädgård såsom jag mindes det. Till och med gårdens hundar är mindre än i mitt minne. Men det spelar ingen roll, den vaga känslan av en förbjuden utflykt finns ändå kvar varje gång jag ser det där lilla huset."

/ Anna, Lidköping. 

Berättelsen om Ingers lekstuga

Ingers stuga i Masonite

"Till min femårsdag önskade jag mig en cykel mest av allt, eftersom jag hade en storasyster som brukade cykla runt med sina kompisar. Men några dagar innan min födelsedag råkade jag se att mina föräldrar hade köpt en lekstuga till mig. Jag blev jätteledsen för jag förstod ju att om jag skulle få en lekstuga så innebar det att jag inte skulle få en cykel. Men när födelsedagen sedan kom fick jag en cykel ändå.

Lekstugan hade min pappa köpt begagnad, den var byggd helt i Masonite, i moduler så att man lätt kunde bygga upp den. Vindsluckorna för fönstren gick att stänga så att det blev jättemysigt mörkt inne i stugan. Jag hade stugan i tio år.

På bilden är jag 13 år och har precis fått en ny ozelot-päls i 100% plast som jag poserar i framför lekstugan. På somrarna växte penséer, små söta sommarblommor i rabatter på var sina om lekstugan.

Bilden är tagen vintern 1972 i Limhamn, Malmö."

/ Inger, Lund. 

Berättelsen om Karins lekstuga i Västerbotten

En västerbottnisk stuga

"Det var min pappa som byggde lekstugan troligtvis i slutet på 1950-talet, i Strandfors i Västerbotten. Man kan tro att den är äldre på grund av spånen på taket, men det var faktiskt det vanligaste taktäckningsmaterialet i de trakterna då, både på bostadshus och andra hus på gården. När en granne lade på ett plåttak på sitt bostadshus väckte det förfäran, varför lägga på plåt när man hade så gott om skog.

Lekstugan var inget som satte några djupa spår i mitt minne. Jag minns inga lekar därifrån men min syster minns ett särskilt tillfälle när hon lekte där med sin docka som hette Niklas. Då kom vår bror in och målade dockans ansikte vitt!" 

/ Karin, Mölnlycke. 

Gudomliga tapeter på Kinnekulle

"Vi köpte den här fastigheten helt nyligen. Vi vet inte mycket om lekstugan. Det vi vet är att det nästan var den som avgjorde köpet!"

Kristina, Blomberg.