Åmål - järnvägsstaden
ekeberg.jpgbild 0846.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpgTollered klockan.jpgK_2014_0074-3.jpgL_2012_0128_1200.jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgeccoverken (2).jpgvallgatan4.jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgSjötorpsvarvLidan.jpgIMG_1272.JPGtaxi2.jpgSkolhuset 3.jpgToltorps dalen.jpg2961_1586.jpgEpidemisjukhuset.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgklövskär-trappa.jpgPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpgSaabar under tillverkning.jpg2340, 3 beskuren.jpgPer-Toresgarden.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg20210906_120526.jpgTB-013-001.jpgMunthers båtbyggeri 2006Raset vid Göta Cellulosa ABParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgSurte glasbruksmuseumFristad.jpgboras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpg60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgfallbild.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgkilsund c 1900, 2.jpgDSC01336 kopiera.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,IMG_0266.JPGsockerbagaren.jpgmor anna lägre basetool.jpgKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpg

Fortsatt utveckling av järnvägen

Åmål blev något av ett brukssamhälle, beroende av ett stort företag som samhället litade på. Intresset för andra verksamheter var begränsat. Ett exempel är Kardemarks repslageri som på grund av brist på mark flyttade från Örnäs till Ålvängen. 

Åmål - järnvägsstaden

Kanske berodde förtroendet för BJ på att bolaget, eller riktigare bolagets anställda, snabbt fick ett stort kommunalpolitiskt inflytande. Den allmänna rösträtten innebar för Åmåls del ett oavbrutet socialdemokratiskt styre i ca 50 år fram till kommunsammanslagningen 1971. De BJ-anställdas politiska inflytande utövades först av de högre tjänstemännen. De järnvägsanställdas största fackliga organisation, Järnvägstjänstemannaförbundets avdelning 49 på verkstaden, hade stor betydelse för bildandet av den socialdemokratiska arbetarekommunen i Åmål. 

Åmål - järnvägsstaden
Åmål - järnvägsstaden

Åmåls prägel som järnvägsstad kom sedan att öka, i varje fall under en period. 1928 invigdes efter många års planerande och en ovanligt lång byggtid Åmål-Årjängs Järnväg. Bakom ekonomin för projektet stod främst Åmåls stad, Silleruds kommun, John Bryntesson (Svaneholms AB), Sillbodals kommun (Årjäng) och Svanskogs kommun. Den långa byggtiden och ett misslyckat försök att samarbeta med BJ om station och bangård gjorde att kostnaderna rusade iväg. 

De ekonomiska förutsättningarna när verksamheten startade var inte de bästa. För Åmåls del medförde den nya järnvägen att en annan fråga kom till sin lösning, behovet av en ny handelshamn. Staden byggde ute vid Örnäs och järnvägen förlängdes dit genom ett tunnelbygge. Projektet var klart 1932. Redan samma år gick järnvägen i konkurs och köptes av staten. Efter att verksamheten legat nere några år drev BJ, på statens uppdrag, en viss godstrafik. 1937 köpte BJ för ett mycket lågt pris järnvägen mot löftet att bedriva både person- och godstrafik.