Sociala satsningar

Sociala satsningar

Att skapa ett fungerande och attraktivt samhälle runt fabriken var viktigt för företagets framgång. Skulle man få arbetskraften att stanna gällde det att det inte bara fungerade på arbetet. Förutom bostäder tillkom butik, post och bank allteftersom. Fabriksledningen hade ständigt ett finger med i spelet och inte sällan personliga ekonomiska intressen i de verksamheter som startades.

För att få tillgång till den kvinnliga arbetskraften krävdes lösningar för barnomsorg. Hemarbete var möjligt för vissa moment av tillverkningen och det fungerade bra för en del mammor. Dalsjöfors Väfveriaktiebolag var också tidigt med skiftarbete, vilket var en lösning för andra. 1919 ordnade fabriken med barnomsorg för barn från det de var 6 veckor till skolåldern. Här fick barnen vara under mödrarnas arbetstid mot en avgift. Amningen av de små fick skötas på rasterna.

Företaget såg också till att understödja andra sociala förmåner, hälsofrämjande verksamhet och fritidssysselsättning. Även detta växte fram successivt. I samband med att daghemmet kom till ordandes också läkarmottagning en gång i veckan. Företaget stod även bakom exempelvis samlingslokaler och idrottsplatser, understödde nykterhetsrörelsen och inrättade sociala kassor som anställda kunde söka medel ur om man exempelvis råkat ut för sjukdom eller skada.

Även om företaget ordnade med mycket och förmånerna byggdes ut allt mer betyder inte det att arbetarna levde i rosenrött. Det fanns mycket att kämpa för som textilarbetare i Sverige i seklets början. Dåliga löner har alltid varit synonymt med textilindustri. Att engagera sig fackligt och kämpa i arbetarrörelsen var trots det ingen självklarhet. Arbetsgivarna hade stor makt i den tidiga industrialismen och var man besvärlig kunde man bli av med jobbet och bli tvungen att flytta. Något anställningsskydd fanns inte. Kampen gav med tiden resultat och arbetarnas villkor stärktes allt mer.