Bildgalleri
Om du klickar på en bild, ändras storleken och du ser eventuell bildtext
Fler berättelser på samma tema
Trollhättan
Ta i trä!Trollhättans utveckling från liten sågverksamhälle till industristad. Denna berättelse bygger på boken Vid fallen. Om Trollättebygdens historia av Daniel Larsson.
NOHAB-området
En utställning om företaget NOHAB i Trollhättan.
Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Man tillverkade bland annat lok, vattenturbiner och tryckpressar och företagets produkter exporterades till stora delar av världen. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades, såldes och lades slutligen ned i början av 1990-talet.
Nästa....! En utställning om stationer i Västra Götaland
Stationerna blev en plats för möten, förväntan och möjligheter och stationshusen var både fulla av rörelse och platser för väntan. Idag är dock många stationer och stationshus bortgömda eller förfallna och utan sin ursprungliga funktion. Vad har hänt på 160 år? Vad kännetecknar dagens stationer och hur skiljer de sig ifrån de en gång så aktade stationshusen?
Gårdsten, en ung stadsdel med historia
Gårdsten är en stadsdel i nordöstra Göteborg med ca 10 000 invånare. Stadsdelen planerades och uppfördes under början av 1970-talet. Bebyggelsen är strikt trafikseparerad utifrån tankar om effektivitet och säkerhet. Byggnaderna är uppförda på bergsplatåer som plansprängts för att möjliggöra ett rationellt byggande med betongelement som lyftes på plats med hjälp av rälsgående kranar.
Den här berättelsen handlar om hur stadsdelen planerades och om hur bebyggelsen i stadsdelen senare förändrats i omgångar i syfte att påverka det sociala klimatet i och bilden av området. Berättelsen är skriven av Lotten Andreasson och Hampus Winroth, studenter på bebyggelseantikvariskt program vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Industristaden Lidköping
Om Lidköpings spännande utveckling från 1850 fram till idag. Här kan du läsa om några av de mest intressanta företagen, om branschers uppgång och fall, om idérika industriledare, om hur arbetarna bodde och hur arbetslivet har förändrats.
På räls: Järnvägen i Sverige
Järnvägens intåg i Sverige skedde relativt sent, de flesta länder i Europa hade redan ett järnvägsnät runt 1850. I Sverige sköttes de flesta transporterna av hästdrivna vagnar och båtar. Men när järnvägen väl introducerats var genomslaget överraskande. Utbredningen av järnvägsnätet krympte de geografiska avstånden både inom och utom Sverige. Genom detta blev också järnvägen en enande kraft, som exempelvis införde en gemensam tid i hela Sverige, samt möjliggjorde för massmedias spridning och genomslagskraft. Detta gav stor påverkan både för de små samhällen som växte fram kring stationerna och som samordning nationellt.
NOHAB-arkiven och "Ryssordern"
Vid slutet av första världskriget gick produktionen vid Nohab, ett av Trollhättans största företag, på sparlåga, under vissa perioder bedrevs arbetet endast fyra dagar i veckan. I detta besvärliga läge kommer så en beställning på 1000 lok från Sovjetunionen.
Fritidshuset - från enkel stuga till åretruntboende
I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.
Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.
Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia!
Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011.
Lindholmen förr och nu
En berättelse om Lindholmen nu och då producerad under prao årskurs 8. Maj 2016
Berättelsen om Bohus Stickning - Så gick det till när stenhuggarkrisen vändes till textil internationell succé
Allt startade med att Emma Jacobsson i Göteborg fick besök av två kvinnor, Augusta Teng och Helga Karlsson från Fågelviken på Härnäset i Bohuslän. De kom till Emma Jacobsson, landshövdingens fru, för att höra om hon kunde ordna med något avlönat hemarbete för stenhuggarhustrurna i länet.
Och Emma ville hjälpa dem. Läs om hur föreningen Bohus Stickning, som startade 1939, blev en världsomspännande succé!