Kvinnogrupp Nääs Kvinnor vid sekretariatet Nääs

Den första kvinnliga deltagaren på Nääs gick en kurs sommaren 1882. Därefter blev det populärt för kvinnor att gå kurser på Nääs. Åren runt sekelskiftet 1900 var i det närmaste fyrtio procent av alla deltagare på träslöjdskurserna kvinnor.

Otto Salomon skriver i ett brev om den första kursen som tog emot en kvinna på Nääs år 1882 : ”Uti nämnda kurs deltog för första gången, till allmän förvåning och icke ringa bestörtning hos många äfven kvinnor, en kvinna, nämligen  lärarinnan vid fröken Rhodes praktiska skola i Göteborg Fröken Maya Nyman, sålunda i detta avseende bröt isen”. Några år senare skriver han i ett annat brev: ”…det har blifvit mig klarare och klarare, att kvinnan vid skolbänken måste ses i samband med den stora kvinnofrågan i sin helhet”.

Emelie Nyberg gick på Nääs år 1887 höll senare ett föredrag om hur hon upplevt Nääs och berättade att de manliga deltagarna först var ganska negativt inställda till kvinnorna som deltog i kursverksamheten. De trodde att hela verksamheten skulle ”gå åt skogen” på grund av kvinnorna. Men med tiden kom kvinnorna att ses som ”medmänniskor”. Hon beskriver förhållande mellan män och kvinnor på Nääs som en ”hjärtlig fiendeskap”.

Att män och kvinnor på Nääs arbetade och undervisades sida vid sida ansågs ovanligt och inte lämpligt ur moralisk synpunkt. Det var uppseendeväckande att kvinnor fick tillträde till Nääs och det fanns öppen kritik. Men Salomon, och andra med honom, såg kvinnors intresse och engagemang inom olika områdes som öppnades för dem, som ett tidens tecken på självständighet och emancipation. På 1890-talet tog Salomon tydlig ställning för kvinnors roll i pedagogisk verksamhet och Nääs blev en viktig arena för kvinnor att hävda och försvara sin plats i undervisningen.

Under 1800-talet utvecklades Sverige från jordbrukssamhälle till en industrination med enorma vetenskapliga och tekniska framsteg. När jordbruket rationaliserades och befolkning ökade blev allt fler utan möjlighet att försörja sig inom jordbruket. Många flyttade till samhällen och städer för att arbeta i de framväxande industrierna. Kvinnor och barn, tvingades ta arbete utanför hemmet för att bidra till familjens försörjning. Den tidigare så stabila familjestrukturen rubbades. Många män emigrerade och dödligheten bland män var också lite högre än hos kvinnor vilket gjorde att det blev ett kvinnoöverskott. Det var inte ovanligt att kvinnor blev ensamma familjeförsörjare. Detta bidrog till att mer och mer områden som tidigare varit otänkbara för kvinnor öppnades. De tog anställning inom industrin, som lärare i folkskolan, som sjuksköterskor eller på kontor. Bokhållare, förskollärare och posttjänsteman övertogs av allt fler kvinnor. Konkurrensen uppfattades som ett hot och kvinnorna möttes av motstånd.

Innehållet i texten är delvis delar baserat på boken "Upplevelsens poetik Slöjdseminariet på Nääs 1880-1940" av Anna Alm, år 2012.