Vilka var förläggarna?

Produktion och handel med textilier och även förläggarverksamhet går långt tillbaka i historien i Marks härad.

Redan på medeltiden var den textila produktionen kommersiell. Fårens ull förädlades till ylletyget vadmal som dels blev en viktig handelsvara och dels fungerade som skattebetalning till staten.

Linet som odlades på de små och stenrika åkerlapparna från 1600-talet och framåt blev ”marbolärft”, linnetyg som spreds och såldes av knallarna, gårdfarihandlarna från Sjuhäradsbygden. Tyget var vida känt och knallarnas besök i gårdarna runt om i Sverige och grannländerna efterlängtat.

När bomullsgarnet började användas på tidigt 1800-tal blev de rika böndernas makt avgörande för utvecklingen i området. De hade kapital att köpa stora mängder av det importerade garnet och fördelade det sedan till väverskor som vävde handdukar, dukar, skjort- och förklädestyger.

Dessa rika bönder blev i och med denna hemindustri förläggare och byggde pampiga gårdar i karaktäristisk arkitektur.

Det fanns ett 30-tal förläggare i Mark runt 1840. En del hade så mycket som tusentalet väverskor. Sven Erikson hade 1 500 väverskor i sin verksamhet.

Många av förläggargårdarna finns kvar än idag, ägs i privat regi och fungerar som pensionat, Bed & Breakfast och privatbostad. Genom föreningen Förläggargårdar kan man få kontakt med dem.