Vargön Alloys 2018 - 2019 Vargön Alloys 2018 - 2019

Ferrolegering är en legering av järn och tas fram i form av krossade och sorterade bitar, tackor, block, briketter och liknande obearbetade former.

Vargön Alloys. Ugn 12. Foto: Christine Fredriksen 2019

Råvarorna till framställning av ferrolegering kommer från flera olika länder: krommalmen finns inte i Sverige utan kommer från Turkiet som har stora fyndigheter, men också från Albanien, Brasilien och Madagaskar. Reduktionsmedel till processen består av koks från Colombia, Ukraina med flera länder och kvart från Dalsland. Den svenska kvartsen har bland annat inköpts från Fröskog, som ligger bara några mil från Vargön. Malmen till processen transporteras sjöledes till Uddevalla och därifrån med lastbilar.

Interiör från nya smältverket. Foto Anna Panser 2018, Vänersborgs museum


Produktionen vid Vargön Alloys sker med fyra ugnar och det är ugnarna nummer 8, 9, 10 och 12 som är i drift. Ugn 12 har tre gånger större kapacitet än de övriga. Vargön Alloys framställer också vissa specialprodukter och på ugn nr 8 produceras just nu en ny produkt som är en återvinning av stål. För att köra en ugn så behövs tre personer och viktiga yrkesgrupper för legeringsprocessen är smältare, tappare och traversförare.

Vargöns Alloys har alltid varit i framkant i denna industrigren och år 1972 installerades här världens största smältugn för ferrolegeringar, en ugn som idag fortfarande är i bruk (ugn 12).

Vargön Alloys 2018 - 2019 Vargön Alloys 2018 - 2019 Vargön Alloys 2018 - 2019 Vargön Alloys 2018 - 2019

I ugnarna sker reaktionen vid hög temperatur genom tillförsel av elektrisk energi. Med 4 MWh elektricitet per ton legering värms smältugnen upp till 2 500 grader Celsius. I ugnen processas sedan krommalm med 2,6 ton per legering och slaggbildare och koks tillförs. Processen sker i så kallade skänkar och i varje ugn används tre skänkar.

Reduktionsugn. Foto: Anna Panser 2018, Vänersborgs museum.

Därefter tappas skänkarna och den färdiga legeringen hälls ut för svalning på golvet i s.k. stackar. Detta golv består av eldfast betong för att klara den höga temperaturen och dessutom ”bäddar man golvet” med ett lager kromat material för att ytterligare skydda mot temperaturen.

Tappning av ugn. Foto: Anna Panser 2018, Vänersborgs museum.
Utgjutning i metallstack på betonggolvet i smältverket. Foto: Christine Fredriksen 2019.

Varje stack med färdig legering tar cirka en halv vecka att svalna så pass att legeringen går att hantera. Det brukar bli tolv stackar från varje ugn. Därefter töms stackarna och slaggen gjuts i gropar utomhus för att svalna helt. När slaggen stelnat krossas denna till den färdiga produkten.

Rundvandring i smältverket

Det är i Nya smältverket som vi får se en del av processen i ugnen innan vi går upp i kontrollrummet. I smältverket är det oerhört varmt och byggnaden har stora portar på två av sidorna där legeringen kan tas ut med lastmaskiner när denna svalnat och transporteras till groparna utomhus. På verket har man stränga säkerhetsrutiner för att undvika olyckor på denna arbetsplats, där det annars kan finnas många risker.

Uppifrån kontrollrummet på våningsplan 2 kontrolleras och regleras ugnarna dygnet runt och det finns ett kontrollrum till varje ugn. Idag på detta skift så arbetar Maria Frisk och Dan Karlsson i kontrollrummet till ugn 12.

I kontrollrummet till ugn 12. Processoperatörerna Dan Karlsson och till vänster Maria Frisk. Foto: Christine Fredriksen 2019.