Cementfabriken och brukssamhället Hällekis
ekeberg.jpgbild 0846.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpgTollered klockan.jpgK_2014_0074-3.jpgL_2012_0128_1200.jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgeccoverken (2).jpgvallgatan4.jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgSjötorpsvarvLidan.jpgIMG_1272.JPGtaxi2.jpgSkolhuset 3.jpgToltorps dalen.jpg2961_1586.jpgEpidemisjukhuset.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgklövskär-trappa.jpgPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset i Grebbestad 1850Saabar under tillverkning.jpg2340, 3 beskuren.jpgPer-Toresgarden.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg20210906_120526.jpgTB-013-001.jpgMunthers båtbyggeri 2006Raset vid Göta Cellulosa ABParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgSurte glasbruksmuseumFristad.jpgboras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpg60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgfallbild.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgkilsund c 1900, 2.jpgDSC01336 kopiera.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,IMG_0266.JPGsockerbagaren.jpgmor anna lägre basetool.jpgKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpg

Bostäder till arbetarna

Cementfabriken i Hällekis
Cementfabriken i Hällekis

När cementfabriken i slutet av 1890-talet började komma igång på allvar och behovet av arbetskraft växte, insåg bolagsledningen snart nog det helt ohållbara i rådande bostadssituation för arbetarna. Man måste ordna med bostäder för de anställda i närheten av fabriken.

Under den närmaste 10-årsperioden uppfördes de övriga sex Falkängshusen, tidstypiska och likformiga. Vardera husen bestod av 8 lägenheter om 1 rum och kök, vilka arbetarna fick hyra till en förhållandevis låg hyra. I början av 1940-talet utgjorde lägenhetshyran 150 kronor för helår. När vatten och avlopp installerades 1945 höjdes hyran till 180 kronor per år.


År 1901 avsöndrades ett egnahemsområde omedelbart norr om järnvägsstationen. Man upprättade en fullständig tomtkarta med gator och gatunamn. Hela området skulle kallas Hagalund. Av någon anledning ändrades namnet till Stakeklev.
De arbetare som ville bygga där skulle betala en årlig tomthyra om 5 öre per kvm. De som inte var direkt anställda vid bolaget fick dessutom betala en avgäld en gång för alla av 15 öre per kvm.

Någon byggnadsverksamhet kom aldrig i gång, så som man tänkt sig. Arbetarna hade inga pengar att bygga för. Det hjälpte inte att bolaget sänkte den årliga tomtgälden till 1 krona per tomt, inte heller erbjudandet att bolaget jämte två andra skulle bli borgensman för belopp intill halva byggnadskostnaden.

Bolaget skulle anlägga vägar inom området. Då ingen byggverksamhet kom igång, beslöt man ”att detta arbete skulle fortsättas blott i den mån som billiga arbetskrafter finns tillgängliga”.

Ännu år 1904 hade ingen arbetare anmält intresse att bygga i Stakeklev. Bolaget beslöt därför att själva bygga ett bostadshus med fyra enrumslägenheter. Till följd av rådande bostadsbrist tvingades bolaget att senare på året att ändra beslutet till fyra bostadshuset i stället för ett. Ett par av dessa hus har under de senaste åren byggts om till tvåfamiljshus med moderna trerumslägenheter. Man beslöt också 1904 att bygga den så kallade förmansbostaden med två stycken tvårumslägenheter åt förmän vid cementfabriken. Denna byggnad lär snart komma att skatta åt förgängelsen, då den bokstavligen ligger i vägen för en planerad industriväg.

År 1907 träffade bolaget uppgörelse med byggmästare J. Ljung om uppförande av fyra enfamiljsvillor till ett belopp av 2 250 kronor vardera. Dessa villor placerades på spridda ställen vid sjön i det nuvarande Sjösäter. Efter diverse renoveringar är de fortfarande bebodda och friköpta.