Oljekoken i Gössäter
ekeberg.jpgbild 0846.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpgTollered klockan.jpgK_2014_0074-3.jpgL_2012_0128_1200.jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgeccoverken (2).jpgvallgatan4.jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgSjötorpsvarvLidan.jpgIMG_1272.JPGtaxi2.jpgSkolhuset 3.jpgToltorps dalen.jpg2961_1586.jpgEpidemisjukhuset.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgklövskär-trappa.jpgPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpgSaabar under tillverkning.jpg2340, 3 beskuren.jpgPer-Toresgarden.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg20210906_120526.jpgTB-013-001.jpgMunthers båtbyggeri 2006Raset vid Göta Cellulosa ABParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgSurte glasbruksmuseumFristad.jpgboras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpg60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgfallbild.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgkilsund c 1900, 2.jpgDSC01336 kopiera.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,IMG_0266.JPGsockerbagaren.jpgmor anna lägre basetool.jpgKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpg

Oljan kvalitetsbedöms och ny destillationsapparat köps in

Oljekoken i Gössäter

På sommaren 1890 påbörjades en hel del förarbeten. Vid denna tid fick Kylberg besök av ingenjör Robert Lidander, som vistats i Ryssland ett trettiotal år och som väl kände till oljeförrättningarna i Baku. Han ansågs som en mångsidig, erfaren och skicklig ingenjör.
Denne blev intresserad av uppslaget på Gössäter och rådde Kylberg att sända alunskiffer till professor Beilstein i dåvarande Petersburg för undersökning. Efter någon månad kom det från Beilstein ett analysprotokoll.

Allt visade sig vara ganska överensstämmande med tidigare gjorda beräkningar för det uppställda affärsprojektet. Ett ton råolja beräknas ha ett värde av cirka 80 kronor, medan framställningen av råmaterialet inte behövde uppgå till mer än ca 7 kronor.

Efter dessa lugnande besked kände sig bolaget tryggat och redo att förbereda för driften. Kylberg uppmanade Liander att resa över till Skottland, för att där studera oljeindustrin och sedan lämna en redogörelse. Liander kände till att det i Paisley tillverkades en sorts rörlig retort (destillationsapparat) för torrdestillation, som vunnit erkännande. Under resan bekantade han sig med denna. Efter återkomsten från sin resa på olika platser i Skottland, där oljetillverkning bedrevs i stor skala, föreslog Liander att en Paisleyretort skulle köpas in. Styrelsen gick på Lianders linja och beslöt att lägga en beställning. Den kom fram på senhösten och sattes upp av konstruktören ingenjör Haig i Paisley.

Kylberg hade länge tänkt på att få bränslematerialet underställt sakkunnig prövning och omdöme. 
Han hade tur, ty på sommaren 1889 fick Kinnekulle besök av den bekante värmeingenjören E A Wiman, som han anhöll om ett besök av. Wiman inställde sig och blev mycket överraskad över vad han fick se, varför han stannade över ett par dagar och följde med stegrat intresse eldningsfrågan samt gjorde sig bekant med skifferlagringen mm.

På hans rekommendation skickade Kylberg upp ett parti skiffer till Stockholm för undersökning. På Wiklundska verkstaden på Kungsholmen anordnades försök i något större skala. Tillsammans med egna undersökningar och experiment kom man fram till att skiffern på Gössäter vid upprepade försök framställde 8-procentig råolja. Vid ytterligare undersökningar på olika laboratorier i Stockholm framkom samma resultat beträffande oljehalten.

Härtill framkom att vid råoljans fraktionering (skilja på olika ämnen) serier av mycket löftesrik beskaffenhet framställdes. Vad gällde arbetskostnaderna vid anskaffning av råmaterialet, så skulle dessa ställa sig betydligt förmånligare än vid den skotska oljeindustrin.

Wiman hjälpte nu Kylberg med att göra upp ett projekt för ett affärsföretag upptagande kalktillverkning, stenbearbetning och framställning av olja. Det bedömdes härvid att avdelningen för oljetillverkning med all sannolikhet skulle komma att göra företaget fruktbärande. Projektet underkastades granskning av fackmän och ansågs efter en viss omarbetning för ett omsorgsfullt beräknat och väl planerat förslag, varpå med trygghetett aktiebolag kunde bildas. Det skedde också genom bildandet av Gössäters aktiebolag med Kylberg som verkställande direktör. Enlig uppgift i ortspressen föreslogs bolagets aktiekapital till 350 000. På sommaren 1890 påbörjades en hel del förarbeten.